Åh, vad jag är arg på vår lilla "söta" valp Gaja. Idag var hon mycket billig kan jag säga. Hade det kommit förbi någon som ville ha henne hade han fått henne utan en blinkning.
Andreas jobbar dygn idag och han åker hemifrån klockan kvart över sex på morgonen. Det innebär att jag själv ska få mig iordning, väcka barnen och få på dem kläder, borsta tänder, sätta upp hår och få på ytterkläder, så att vi kan vara på dagis 7.15. Mitt i allt detta snurrar det två hundar som hoppar, leker och morrar. För att få barnen någorlunda iordning så brukar dessa hundar slängas ut, för att få gå in igen när vi åker.
Gott och väl, barnen satt fastspända i bilen strax efter 7. (Det tar ca 10 minuter in till dagis). Lotha, stora hunden, kom in så snällt och utan problem. Gaja kunde jag inte se någonstans. Jag gick och ropade och visslade i flera minuter tills hon behagade dyka upp nere vid vägen. Hon hade väl varit i ladugården och jagat katter. Men tror ni att hon kommer snällt och går in med mig. Nej då. Allt för att jävlas med matte. I tio minuter höll jag på och försökte fånga in henne. Barnen satt tålmodigt i bilen. När väl Gaja blev infångad kan jag ju säga att hon inte var mer än vatten värd. Jag var MYCKET arg, vilket man då på bästa hunduppfostringsmaner inte kan visa eftersom hon ju tills slut har kommit till mig.
Ja, ja. Förbannad i alla fall så susade vi in till dagis, lämnade av barnen och susade ner till Vimmerby. Till råga på allt var väglaget något av det sämsta i år. Tack för det förbannade, försenade våren.
Jag kom 10 minuter för sent och rusade med andan i halsen in på lektionen.
Usch vilken dag =/
SvaraRadera