Nu har vi påsklov och njuter av att vara lediga. Påsken var härlig. På långfredagen var vi hos pappa och Anne på middag. Lördagen var lugn och på söndagen fyllde Andreas år. Jag och barnen hade varit och smygshoppat till Andreas i Linköping på Skärtorsdagen och de hade mycket roligt när de höll det hemligt. Vi hade kalas på söndagen och det var så där lagom mysigt och trevligt.
På måndagen jobbade Andreas (dagvecka) och jag vaknade med en FRUKTANSVÄRD tandvärk. Jag låg i sängen mest hela dagen och knaprade panodil. I morse (tisdag) ringde jag till tanläkaren och fick en tid på förmiddagen. Jag visste vad problemet var. Jag har en död tand med varbildning under, men den har inte stört mig innan, så jag har inte velat göra något åt den. Nu var det dock dags för den där tanduslingen att åka ut.
Barnen hade lekkompisar hos sig så Birgitta fick komma in och kolla till dem när jag åkte till tandläkaren. Tandläkaren sade att det skulle bli lätt att dra ut tanden eftersom den var ruckbar. Lätt och lätt vet jag inte. Det var nog det värsta jag varit med om i tandläkarväg. Det gjorde inte ont, men det var obehagligt med allt dragande och lirkande. Och lång tid tog det. Nästan en timme.
När bedövningen släppt nu under eftermiddagen har jag mått väldigt dåligt. Jag har fruktansvärt ont och har mest legat i sängen och längtat till nästa gång det är dags att ta värktabletter. Jag har till och med tagit Ipren, fast jag är allergisk mot Acetylsalicyrsyra. Jag har tagit Tavegyl också och hoppas på dämpande eller ingen allergireaktion. Men det gör så ONT. Det är värt att svullna upp lite om det bara kan dämpa smärtan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar